Den senaste veckan har varit riktigt händelserik och riktigt rolig, nästintill obeskrivligt!
Mt Kinabalu, 4095 meter rakt upp och på toppen var vi kl 06 på frdagsmorgonen. Trevliga människor, otroliga vyer och en underbar stäming, ett äventyr för livet!
Var helt kall och utröttad när vi kom ner på eftermiddagen, förmodligen det jobbigaste vi båda någonsin har gjort, men fick mat och rum i närheten av centret så kunde vi sakta vila upp oss. Hade även en dusch som det bokstavligen brann i (gasoluppvärmt dusch-system, kanske sommarens idé till stugan fam. Elfving?). Passade även på att fira lite påsk genom att öppna den näst sista Gott&Blandat-påsen vi hade kvar.
Drog vidare till
Poring Hotsprings där vi spenderade två dagar i 50-gradigt källvatten och gick s.k. Canopy Walkways, hängbroar 40 m upp i träden. Vart även medraggade av en taxichaufför att åka och titta på världens största blomma, Rafflesian, som tydligen blommade just vi detta tillfälle. 80 kronor senare så fick vi se en illaluktande stor blomma fylld av flugor. Skönt var det allafall att hänga i Poring eftersom temperaturen på berget var ca 2 grader. Stötte även mitt bland poolerna på vår bergsguide Josielius som var där med frugan för att bada under den malaysiska "Public holiday".
Måndag morgon klev vi upp för att äta frukost och fick till vår förvåning veta att vi hade en skjuts till Ranaus busststation som väntade på oss. Det visade sig att taxi-killen vi åkt med från berget hade skvallrat för sin kompis att vi idag skulle vidare till Sepilok...
3 timmar senare var vi framme och fick även boende alldeles i närheten av
Sepilok Orang-utan Rehabilitation Center. På Sepilok B&B har vi nu haft jätte-mysiga dagar. Blev mottagna med öppna armar som hos en familj. Roel som hade en "day-off" skjutsade oss in till Sandakans motsvarighet till birsta eftersom vi hade fått slut på kontanter och kvinnan fixade mackor så vi hann få i oss nåt innan. Han tog sedan även med oss till "Second Worldwar memorial park" och vi fick oss en ordentlig guidning om staden och dens påverkan av kriget. Igår klev vi upp att gå in i själva centret där det vankades matning för de orangutanger som åter hade släpps ut i det fria men fortfarande behövde lite hjälp att skaffa föda. När den 7-åriga Antillas tappade taget om sin goda bambu-pinne han hade hittat, framför folkskaran som iaktog honom, insåg han hur tungt livet var och rusade upp till en av park-arbetarna som hand i hand fick leda honom ut i djungeln igen.
När vi kom tillbaks till boendet frågade Roel oss om vi ville följa med på en nattvandring han skulle leda med en grupp på "Rainforrest Discovery Center". Riktigt läckert att vandra runt efter stägningstid i mörkret och vi fick se bl.a. flygande ekkorrar och lysflugor. Maja och resten av gruppen(inte Markus i sandaler) blev även biten av "fire-ants", ofarligt men som en brinnande nål i foten. Väl tillbaka väntade en stor grillbuffé på boendets gård, helt underbart att få lite "svensk-aktig" grillmat med grillad torsk och hemgjord potatissallad.
Slog oss ner vid ett av borden och hade en av dom roligaste kvällarna på länge. Satt och skrattade i flera timmar tillsammans med Birminghams-paret Dan och Heidi. Otroligt trevliga männsikor som vi verkligen är glad att vi knöt kontakt med. Bjöd varandra några rundor hela kvällen fram till midnatt då vi insåg att det var dags att vila lite eftersom Markus hade ställt alarmet på kl. 03 med anledning av Barcelona-matchen nu när vi hade boxer-tv och allt! När mobilen tjöt frågade Maja om vi skulle orka kliva upp och fick som svar ett svagt; - Öhnääe. Men vi missade ju trots allt
bara fyra mål.
Vid frukost stötte vi på Dan och Heidi igen och surrade lite medan vi saktade vaknade till. Roel tog med sig oss till en rese-agent nere i byn och där kom vi fram till att strunta i de planerade Turtle Islands eftersom det fanns betydligt häftigare grejer att vänta. Delade sedan en taxi med engelskmännen in till Sandakan Town, de var tvugna att köpa varma kläder inför ett visst berg (vi rekomenderade dem att inte ha handdukar runt huvudet) och vi skulle bege oss vidare från Sepilok. Det blev ett farväl av våra nyfunna vänner men kommer eventuellt möta dom igen senare.
Och nu är vi alltså här i hamnstaden
Sandakan, bor på Hotell City View och imorgon bitti står en buss redo att ta oss till de beryktade
Sipadan-öarna. De har ett ganska oblygt rykte som skryter om
världens bästa dykning. Enligt agenten i Sepilok skulle vi se oss less på sköldpaddor bara av att snorkla där, så nu återstår allt att se. Ringt idag till hotell/dykfirman Scuba Junkion i Semporna där vi enligt planerna ska börja vår kurs på fredag i Open Water; Advanced.
Har varit riktiga roliga dagar på Borneo denna vecka och förhoppningsvis fortsätter vi trivas. Spana nu in bilderna (som vanligt i full storlek om man klickar på dem) som förhoppningsvis kan säga några fler ord om vår upplevelse på berget.
Hoppas våren hemma är på ingång och att ni fortsätter ta hand om er!
Puss & Kram
Markus & Maja
